Publicerad 7 maj 2024

Trafiksäkerhetslyftet, kommunens stöd i trafiksäkerhetsarbetet

Trafiksäkerhetslyftet är ett stöd till kommunens systematiska arbete med trafiksäkerhet. Oavsett kommunens storlek eller hur långt arbetet med trafiksäkerhet har kommit ger trafiksäkerhetslyftet stöd på både grundläggande och mer avancerad nivå.

Ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete utgår från systematik och ständiga förbättringar. Ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete är att arbeta långsiktigt. Det är ett målstyrt arbetssätt som innebär att formulera mål utifrån nuläge och önskat läge.

Vad ingår i Trafiksäkerhetslyftet?

I Trafiksäkerhetslyftet ingår stödmaterial som består av ett formulär för självbedömning, en handledning för en dialogbaserad genomförandeprocess och åtta olika teman med tillhörande förslag på hjälpande aktiviteter.

Formulär för självbedömning

Formuläret är i excelformat. Det kan användas för sig självt eller som en del i en dialogbaserad process för Trafiksäkerhetslyftet där kommunens trafiksäkerhetsarbete ses över i dialog med berörda tjänstepersoner och politiker.

Handledning för ett dialogbaserat genomförande

I handledningen beskrivs sammanlagt sju möjliga moment för en dialogbaserad genomförandeprocess. Processen kan genomföras i sin helhet eller för valda moment. Den dialogbaserade processen syftar till att skapa en gemensam bild av styrkor och svagheter i kommunens trafiksäkerhetsarbete, vilket utgör grunden för vad kommunen kan arbeta vidare med.

Tema 1, Organisation, styrning och samverkan

Detta temablad ger stöd för de övergripande förutsättningarna för trafiksäkerhetsarbetet i kommunen, det vill säga sådant som är kommunövergripande och som påverkar kommunens möjligheter att arbeta vidare utifrån de påverkansmöjligheter som finns när det gäller trafiksäkerhet.

Tema 2, Trafiksäkerhet i fysisk planering

Trafiksäkerhet är en relevant fråga för såväl översiktsplanen som genom hela den kommunala planprocessen. I detaljplanearbetet finns stor potential att inkludera trafiksäkerhet tidigt och kontinuerligt. Det är genom den fysiska planeringen som stadsbyggandet, kvarter, trafiksystem och trafikgenerering formas.

Tema 3, Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och trafikreglering

Genom trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och trafikreglering har kommuner stor möjlighet att påverka trafiksäkerheten. I praktiken finns ibland ett glapp mellan målen/prioriteringarna och konkret utformning. Det som ganska ofta saknas är stöd för avvägningar och prioriteringar i praktisk trafikplanering i form av systematik på nät- och områdesnivå. Trafiknätsanalysen och livsrumsmodellen som finns i detta temablad kan utgöra utgångspunkt för denna systematik.

Tema 4, Drift och underhåll

Oavsett om drift och underhåll utförs i egen eller upphandlad regi, har kommunen stora påverkansmöjligheter på kvaliteten. Kommunen kan ställa krav på insatstider och kvalitetsstandard. I slutändan handlar dock kvaliteten på drift och underhåll om att ha tillräckligt med resurser för insatserna.

Tema 5, Trafiksäkerhet i byggskede

Genom tydliga krav och riktlinjer för arbete på gata kan kommunen se till att dessa krav blir styrande för hur trafiksäkerheten hanteras i byggskeden och vid grävningsarbeten. Andra viktiga aspekter är att se till att ha en process för trafikanvisning (TA-planer) och att arbeta med kontroller och uppföljning. För att bygga kunskap och förståelse hos byggentreprenörerna kan även uppsökande dialog och utbildning av byggentreprenörer vara viktiga insatser.

Tema 6, Resor i tjänsten och egna transporter

Genom policy och riktlinjer för tjänsteresor kan kommunen som arbetsgivare ställa krav på hur resor i tjänsten ska genomföras. Ofta har resepolicyn fokus på hållbart resande utifrån miljö- och klimatperspektiv, men även trafiksäkerhetsaspekter bör inkluderas. Det kan handla om att välja säkra fordon, att använda cykelhjälm vid tjänsteresor på cykel, att köra inom gällande hastighetsgräns och på annat sätt bete sig trafiksäkert.

Tema 7, Trafiksäkerhet i inköp och upphandling

Genom att ställa trafiksäkerhetskrav kan resorna och transporterna göras mer trafiksäkra för såväl förare (arbetsmiljöfråga) som för samhället i stort. Kravställandet hos upphandlare och inköpare är den i särklass viktigaste drivkraften för företagens trafiksäkerhetsarbete enligt tidigare studier.

Tema 8, Påverkansåtgärder

Störst effekt av påverkansåtgärder nås i regel när information och kampanjer kombineras med andra åtgärder. Det kan vara att i samband med ombyggnad, införande av nya hastigheter och i kombination med polisens övervakning.

Ladda ner material

Formulär för självbedömning (xlsx) Excel, 1 MB.

Handledning för en dialogbaserad genomförandeprocess (pdf) Pdf, 1 MB.

Tema 1 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) Pdf, 866 kB.

Tema 2 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) Pdf, 495 kB.

Tema 3 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) Pdf, 3 MB.

Tema 4 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) Pdf, 166 kB.

Tema 5 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) Pdf, 171 kB.

Tema 6 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) Pdf, 157 kB.

Tema 7 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) Pdf, 158 kB.

Tema 8 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) Pdf, 162 kB.

Om Trafiksäkerhetslyftet

Trafiksäkerhetslyftet är en omarbetning av den tidigare så kallade trafiksäkerhetsrevisionen. Omarbetningen genomfördes inom ramen för det forsknings- och innovationsprogram som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) drev tillsammans med Trafikverket. I arbetet har tjänstepersoner från ett flertal svenska kommuner intervjuats. Till projektet har även en referensgrupp varit knuten med representanter från Göteborgs stad, Lidköpings kommun, Malmö stad, Mjölby kommun, Stockholms stad, Sundsvalls kommun, Umeå kommun, Örebro kommun och Trafikverket.

Informationsansvarig

  • Christoffer von Bothmer
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.